Projektledare Sari Katajala-Peltomaa: Uppleva det heliga: Ackulturation genom Vadstena predikan
Projektledare dos. Sari Katajala-Peltomaa jobbar som seniorforskare i HEX, Finlands akademis Spetsforskningsenhet i erfarenhetshistoria https://research.tuni.fi/hex/ ), hon är också direktör av Trivium – Tampere Tampere Centre for Classical, Medieval and Early Modern Studies (https://research.tuni.fi/trivium/ ).
Katajala-Peltomaa ska fokusera på upplevelsen av det heliga i Vadstena klosters predikningar; av en stor källkorpus har predikan för Birgittas festdagar (c 120 st) väljs för närmare analys. Eftersom Vadstena var ett viktigt pilgrimscenter för finska pilgrimer, var dess undervisningsprogram också relevant här. Teoretiska utgångspunkter i forskning är förståelsen att den avsedda publiken alltid finns närvarande i texten, liksom den direkta kopplingen mellan sinnen och deras språkliga och kognitiva uttryck. Avsikten är att spåra hur sensoriska element användes i predikan om helgon: Genom oratorisk konst och känslomässiga tekniker väckte predikanten minnen och kännedom i lyssnarnas sinne. Ordförråd och passager i texten bidrog till upplevelsen: genom att avbilda Saint Birgitta som ett regn av visdom väckte predikanten känslor och föreställde sinnesupplevelser och skapade ett band mellan sig själv, de hängivna som hörde predikan och den himmelska beskyddaren själv.
Marika Räsänen: Skapa enighet och bilda identitet genom liturgisk sång
Sofia Lahti: Ny förståelse av den medeltida levda religionen genom föremål i finska museisamlingar
FD Sofia Lahti är konsthistoriker med intresse för medeltida föremål med förkoppling till helgonkulten och hur de beskrivs eller hänvisas till i medeltida texter och bilder. I sin doktorsavhandling forskade hon i medeltida relikvarier i Norden. Hennes andra expertisområde är fenomen kring fotografin, som hon sysslar med i sitt jobb vid Finlands fotografiska museum.
Under åren 2022-2023 jobbar Sofia Lahti som postdoc-forskare för projekten Levd religion i medeltida Finland och Mapping Lived Religion: Medieval Cults of Saints in Sweden and Finland och kartlägger samt analyserar medeltida föremål med hänvisning till helgon i finska landskapsmuseernas samlingar från den levda religionens perspektiv. Trots att bara en bråkdel av det medeltida materiella kulturarvet finns kvar, kan de kvarstående föremålen ännu berätta till exempel om lokala betoningar i förhållande till vissa helgon. Tolkningen av föremålen får stöd av de olika källmaterialer som granskas inom projektet. Hon är även medlem i ett tredje forskningsprojekt, Fragmentation and Iconoclash in Medieval and Early Modern Objects.
Anna-Stina Hägglund: Hänvisningar till helgon i medeltidsbreven
Filosofie Magister Anna-Stina Hägglund håller på att färdigställa sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi om Birgittinkloster i Östersjöregionen med fokus på klostrens roll formad genom interaktion med lokalsamhället. Hennes underprojekt inom ramen för Levd Religion i medeltida Finland ligger fokus på omnämnandern av helgon i brev från Åbo stift under senmedeltiden.
De bevarade breven från Åbo stift under senmedeltiden utgör ett mångfacetterat källmaterial, men majoritet av breven berör jordägande och olika former av jordtransaktioner såsom försäljningar, panter, fastebrev, tvistemål, och inte minst donationer av jord till kyrkan. Det är två aspekter av helgonens framträdande i breven som belyses i detta delprojekt. För det första, helgonens betydelse för enskilda personers liv manifesteras i det stora antalet donationsbrev som har blivit bevarade från Nådendals kloster och Åbo domkyrkas många altarstiftelser. Donationsbreven avslöjar personliga preferenser och sedvänjor rörande vilket eller vilka helgon som man valde att rikta sin gåva till. För det andra, även om en stor del av det skriftliga källmaterialet inte direkt berör religiösa eller andliga aspekter är breven också uttryck för religionens närvo i vardagslivet. Religionen är synlig främst genom brevens dateringar där man ofta refererade till festdagar i den liturgiska kalendern. Den teoretiska utgångspunkten är att brevens dateringar också visar vilka helgon som var etablerade i stiftet och också som uttryck för regionala särdrag i vilka helgon som omnämns. Breven kan därmed betraktas som en ingång till studiet av hur religionen och helgonen också hade betydelse i människors vardagliga ärenden.
Minna Heinonen: Levd religion och det feminina i den nordiska diskursen om magi
Doktorand Minna Heinonen arbetar med sin doktorsavhandling medden preliminära titeln ”Lived Religion and Meanings of the Feminine in the Nordic Discourse of Magic”. Avhandlingen undersöker medeltida rättstexter och kyrkomålningar från 1200- till 1400-talet och genom dessa strukturen i diskursen om magi. Forskningen om nordiskt rättsmaterial är bristfällig, liksom forskningen om kyrkomålningar. Heinonens avhandling fyller delvis denna lucka i finsk medeltidsforskning. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är förståelsen av magi som ett socialt konstruerat beteende som ständigt förhandlades, modifierades och levdes ut. Att forska i juridiskt material och kyrkomålningar sida vid sida öppnar upp för ett intressant perspektiv till studiet av nordisk magi, som kan användas för att analysera bakgrunden och användningen av betydelserna kopplade till det feminina. Därmed kan vi bättre förstå hur gränsen mellan religion och magi skapades och hur dessa fenomen är relaterade till kön. Källmaterialet möjliggör en forskning av levd religion utifrån magi och religion, och producerar samtidigt information om hur visualitet i form av kyrkomålningar kopplades till framställningen av magins diskurs och upplevelsen av tro.
