Vad handlar det om?

Det finns markanta skillnader i politisk självtillit och tilltro till det politiska systemets responsivitet mellan olika befolkningsgrupper, det vill säga hur medborgarna anser sig förstå politik och kunna påverka politiskt beslutsfattande. Utbildning, kön och etnisk bakgrund influerar kraftigt skillnaderna som redan går att upptäcka hos de unga.

I vårt fyraåriga projekt (2019–2023), finansierat av Finlands Akademi,  utreder vi hur skolan och undervisningen i samhällslära samt skolans dagliga praxis påverkar uppväxten till aktivt medborgarskap. Har skolan en möjlighet att jämna ut skillnader i de ungas politiska självtillit och tilltro till det politiska systemets responsivitet som orsakas av olikheter i deras bakgrund?

Det är frågan om en longitudinell undersökning och vi kommer att samla in ett brett datamaterial som representerar den valda åldersgruppen. Den första fasen genomförs då eleverna är på årskurs nio alltså i brytningen mellan grundskolan och andra stadiet. Då undersöker vi hur de uppfattar politik och sina egna möjligheter och kunskaper att delta i beslutsfattandet. I den andra fasen undersöker vi samma individer två år senare när de redan har påbörjat sina studier på andra stadiet eller valt ett annat alternativ: Påverkar den valda utbildningen eller att inte ta del av utbildningen på känslan av medborgarkompetens?

Forskningsprojektet genomförs vid Tammerfors universitet i samarbetet med Åbo universitet, Institutet för hälsa och välfärd (THL), Åbo Akademi och Ungdomsforskningssällskapet.