På svenska

Projektet SoteDialogit har som mål att få till stånd omfattande resultat och innovation i vardagen samt förbättra arbetslivets kvalitet.

Målgrupper och områden

Projektet SoteDialogit är riksomfattande och genomförs i Södra Österbotten, Kajanaland, Egentliga Tavastland, Kymmenedalen, Lappland, Birkaland, Norra Savolax, Norra Karelen och Nyland. Utvecklingen görs tillsammans med anställda inom äldreomsorgen och barnskyddet. Varje aktör har egna social- och hälsovårdsorganisationer som sina ansvarsobjekt i utvecklingsarbetet.

Mål och uppgifter

I projektet SoteDialogit

  • utvecklar man kompetensen hos de anställda inom social- och hälsovården, deras strukturer, arbete, tjänster, hur tjänster produceras och servicekulturen både digitalt och kooperativt
  • stöder man, övar och stärker inom välmående på arbetet ledarskapet som bygger på kompetens, dialog, resultat och effektivitet samt ledningskompetensen
  • stärker man de deltagande aktörernas och chefernas färdigheter utöver yrket och metakompetens, vilka är dialogbaserade handlingssätt, reflekterande arbetsgrepp, förändrings- och förnyelseförmåga samt digitalisering
  • stöder man specialisters och arbetsgemenskapers dialogbaserade handlingssätt och verksamhetskultur, och således möjliggörs  en dialogbaserad, uppskattande och lika behandling av klienter/patienter
  • ökar man klienternas och deras anhörigas egenmakt, delaktighet i sin egen vård och ger dem således ett större ansvar för att främja sitt välbefinnande och sin hälsa genom att utveckla ledarskapet
  • förebygger man psykosociala risker genom utveckling av arbets- och verksamhetsmodeller.

Utvecklingsmetod

Utvecklingsmetoden är forskningsstödd, kooperativ och dialogbaserad. Organisationell inlärning och förnyelse främjas genom tillämpning av inkluderande och dialogbaserade metoder och verktyg som uppmuntrar till kreativitet och innovation. Utvecklingsarbetets skeden i delprojekten, sätten på vilka de genomförs och metoderna varierar från aktör till aktör.

Man söker svar på följande frågor

  1. Vilka förnyelser behövs enligt de anställda som är med i projektet och deras klienter?
  2. Vilka kompetens- och ledarskapsaspekter bör förnyas och ändras? Vad lönar det sig att bevara? Vad bör man avstå från?
  3. Hurdan ledningskompetens behövs det?
  4. Vilket stöd från arbetsgivaren, ledningen och cheferna hjälper de anställda att orka, bidrar till att bygga upp kompetens som säkerställer arbetsförmågan och välbefinnandet samt ett produktivt arbete av hög kvalitet?
  5. Hurdant stöd behöver ledningen och cheferna?

Utvecklingsarbetets effekter

  • Flera nödvändiga dialogbaserade och reflektiva möten mellan olika instanser och aktörer i en multiprofessionell och sammanlänkad arbetskontext.
  • Kompetensen som social- och hälsovårdsmiljön förutsätter samt kompetens- och förnyelseledning stärks.
  • Det skapas möjligheter att förnya och öka och stärka nödvändig kompetens för olika förändringar.
  • Organisering vid förändringsprocesser och färdigheter utöver yrket stöds.
  • Ökad dialog och samarbete mellan specialister, branscher och organisationer som säkerställer klientorienterade tjänster, förtydligar arbetsmetoderna samt ökar arbetets meningsfullhet.
  • Ledning av välmående på arbetsplatsen och förnyelse utgående från bästa praxis samt en kontinuerlig utveckling utgör en naturlig del av gemenskapernas strukturer och vardagliga arbetsprocesser i förändringssituationer.
  • Utvecklingen av de anställdas välmående på arbetsplatsen och arbetsgemenskapsfärdigheter stöds, vilket därigenom förbättrar arbetets produktivitet.
  • Organisationerna anpassar sig snabbare och övergången till den förändrade verksamhetsmiljön sker snabbare genom att utnyttja kompetensen och resurserna på arbetsplatsen.
  • Starkare kooperativa och dialogbaserade utvecklingspraxis i servicenätverket.
  • Presentation av och diskussion om utvecklingsresultaten på arbetsplatserna samt mellan de olika arbetsplatserna i projektet. Deltagarna och arbetsplatserna lär sig av varandra.
  • Resultaten kan utöver utvecklingsorganisationerna även användas för att utveckla chefs- och ledarskapsutbildningen, utbildningar i arbetshälsa samt utbildningar som leder till examen på olika nivåer inom social- och hälsovården.

Längd och finansiering

Projektet genomförs 2019–2021 och finansieras av Europeiska socialfonden (samordnas av SHM), 1.6 M€.  Projektet ingår i verksamhetslinje 3 Sysselsättning och arbetskraftens rörlighet och dess särskilda mål 7.1 Förbättra produktiviteten och arbetshälsan.